Intervju – Joakim Schager

Joakim Schager

- Hvem er du?

- Jag är en invandrad svensk som kom till Oslo från Stockholm i 2004 för att tjäna ihop lite snabba pengar för att sen dra ut och resa. Så blev det sån tur var inte. Jag träffade min nuvarande fru och plötsligt blev det inte så bråttom att lämna Norge. Är nu också far till två fantastiska små pojkar.

- Hvorfor ble du filmklipper?

- Det är nog inte så många som har haft filmklippare som drömyrke när de var yngre, dels för att det är ett doldisyrke och dels kanske för att det är lite svårt att förstå vad vi egentligen håller på med. Jag var inte heller en av de. Jag ville bli rockstjärna men förstod att det kanske var smart att ha en plan B. Av en slump började jag på en film-kurs på vidaregående och märkte snabbt att jag hade många idéer runt hur jag ville laga film. Då jag lite senare började studera på Stockholms Filmskola var siktet inställt på att bli regissör, men när jag kom i kontakt med klippning så sa det klick med en gång. Det var ju lite som att få en superkraft satt i händerna, med några knapptryck så kunde jag förändra en hel historia, det var magiskt! När jag sedan kom till Oslo och resplanerna hade lagts på is så sökte jag mig till NISS och gick det andra året på deras klipplinje, resten är eh…historia ;)

- Hvilke arbeider er du mest stolt av og hvorfor?

- «Drone» är en dokumentar-film, regisserad av Tonje Hessen Schei som jag klippte på i nästan 3 år. Det är en film som belyser problemen med att använda beväpnade droner i krig. Det var en lång, krävande men otroligt kul och lärorik arbetsprocess tillsammans med ett litet och väldigt sammansvetsat team.  Jag är väldigt stolt över den filmen för att den i mitt tycke blev så bra och för att den blev ett viktigt inlägg i en väldigt viktig debatt.

- Jag vill också gärna nämna komedi-serien «Match» där den 26-åriga Stian får sitt liv kommenterat av två sportskommentatorer. En serie som ser relativt enkel ut att klippa när man ser den men som faktiskt var väldigt komplex och utmanande. Humor handlar ju väldigt mycket om timing och klippen blir därför avgörande för om en scen ska bli morsom eller inte. Jag lärde mig otroligt mycket genom att jobba med regissören Martin Lund och det var en fantastiskt kreativ arbetsprocess där klippningen fick lov att ta den tid vi behövde för att maximera den komiska potentialen som låg i varje scen.

- Hva er dine styrker som klipper?

- Jag tror att jag är en ganska orädd klippare som vågar testa ut idéer jag får. Även om dessa inte alltid är klockrena som sitter med en gång så kan det ofta föda nya idéer hos regissören och till slut leda till nått bra. Jag har också fått höra att jag är rask till att catcha nya koncept och idéer vilket gör att jag inte har så lång startsträcka när jag går igång med ett nytt projekt. Jag har också ett prestigelöst förhållningssätt till mitt arbete vilket jeg tror gör att jag är lätt att jobba med.

- Hva er det mest utfordrende i klippeprosessen?

- När man har jobbat med något länge och intensivt och man märker att man blivit blind - man får svårt att bedöma vad som är den bästa lösningen och blir osäker. Detta kan vara smått deprimerande och inte helt bra för självförtroendet, men då är det fint om man har en skarp regissör eller duktiga klipparkollegor som kan komma med friska ögon och hjälpa en.

- Hva er det morsomste i klippeprosessen?

- Det är otroligt kul när man kommer upp med en bra lösning på en scen eller en struktur som inte var så uppenbar och som regissören inte hade tänkt på!

Det är också kul när man är flera klippare på samma projekt som man kan bolla idéer med och inspireras av. Detta var tillfället då jag jobbade tillsammans med Christopher Gibb och Karl Sparre på Harald Zwarts komedi-serie «Oljefondet».

Det kan även vara roligt när det kokar lite, när man går mot en deadline och det verkligen gäller. Tempot och intensiteten är hög, besluten måste tas snabbt. När samarbetet med regissör och andra involverade är bra och alla drar åt samma håll. Man kommer in i en bubbla där allt som betyder något är att få den filmen eller episoden så bra som möjligt till det givna klockslaget. Det kan ge en riktig kick när man då tillsammans kommer i mål. De här kok- perioderna är ju såklart ganska dränerande så de kan ju därför gärna komma med lite goda mellanrum :)

- Hva er din favorittfilm og hvorfor?

- Det var länge sen jag definierade en film som en favoritfilm, men några filmer som har golvat mig av olika anledningar är

De ofrivilliga, Festen, Den tunna röda linjen, Mullholand Drive, Eternal Sunshine of a spotless mind och Stories we tell.

Jag hade förresten en klar favoritfilm när jag var i början av 20-åren som heter Leolo. Jag såg den många gånger och förtrollades av den magiska och poetiska historien. Men den hade några scener som irriterade mig och som jag tyckte bröt förtrollningen. Jag beslöt mig därför för att göra en egen version där jag klippte bort de scenerna. Några av mina filmskolevänner ifrågasatte mitt ingrepp, men själv var jag väldigt nöjd :) Nu kunde jag fortsätta att titta på Leolo utan att magin bröts!

-Fremtidsmål?

- Jag vill gärna fortsätta att varva drama-serier med att jobba med dokumentärer. Jag hoppas på fler goda samarbeten med spännande regissörer och duktiga klippare och så hoppas jag få chansen att klippa fler spelfilmer.

- Hva jobber du med nå? 

- Jag har fått chansen att klippe min første spillefilm vilket är otroligt gøy og stort før mig. Det er oppfølgeren til den gamle klassikern Fjols til Fjells og regisseres av Petter Holmsen som jeg hade ett veldig fint samarbete med när jeg jobbade på Oljefondet.  Vi är i den morsomste fasen av klippingen då jag kommit mig igenom grovklippen och nu ska få ting til att svänga.

Jag har också precis blivit ferdig med en dokumentar som jeg gleder mig veldig tils den sendes. Jeg kan ikke avslöja vad den handlar om men jag kan säga att det är en väldigt viktig film som förhoppningsvis kommer skapa stor debatt runt ett tema som trenger mer transparens och som måste diskuteras mer. Den kommer visas senare i vår på Brennpunkt på Nrk så håll utkik!